När vi red fram i söndags så var han ganska stel och jag red lika bra som en kratta. Usch kändes inte alls bra och han blev stark och bet bara tag i bettet. Får sån prestationsångest när jag inte rider ordentligt och de går dåligt så jag liksom "låser" mig i armarna och blir hård i handen och slutar rida.

 

Vi hoppade en bana i slutet och då gick de mycket bättre. Han vill gärna börja gena efter hindrena, blir särskilt svårt att hålla ut honom i svängarna när jag inte fått igenom honom i sidorna. Han var på hugget och hade bra galopp till de flesta hindrena. Men till näst sista hindret så blev han lite lång och jag slutade rida.

 

Till sista så tappade han galoppen lite och de sista sprången så skulle jag behövt driva på och länga galoppen lite för att han skulle gå av lite tidigare. Istället gjorde jag inget utan vi kom nära på det. Tog det igen, denna gången hade jag samlat ihop honom lite mer och hade mer tryck i galoppen så då hoppade han fint.

 

Det sista skulle vi hoppa de sista hindret och sedan hoppa de som var tvåan fast åt andra hållet så de blev en lite snävare sväng. Och trots att han var särskilt mjuk så fixade han den superbra! Så han var riktigt duktig trots att red dåligt!

 

Nu blev det värsta novellen, ingen kommer orka läsa! ;) Men här är film från när vi hoppade banan:

 

 

 

Sedan är min sits inte direkt något att hurra för...